Tsertsa

Dichonéo

Contenù di site

Multimédià

Teste eun patoué

Documàn

Léngue minoritére é Énternet

25 février 2016

(patoué dé Bretsón)

Corra a sé pert eunna lénga l'é comme s'a sé perdesse eunna véa. Lo guiòn fran bén D. Nettle é S. Romaine, qu'i l'an ehcreut o lévro « Ces langues, ces voix qui s'effacent » : a mort dé eunna lénga l'é eunna marca da mort dé eunna queulteurra ; sé eunna lénga a mour, l'é totta eunna manira dé vichque qu'a sé nen vat.

L'a capità contùn qué dé léngue l'ouson perdu-se : bachta pensé ou latìn ou ou grec, doe léngue qu'i l'ézichton macquemà comme léngue a echteugguié. Tutùn, ouèi o ritme l'é contùn pi lecht, parì comme tsou dé a mondializatsión économécca, sotchala é queulteurella. É donca l'é o cas dé sé fachteugguié pé dabón sé pi dou 40% dé y apepré 7000 léngue prèdjà ou mondo reuchca d'echparì.

Le tchoze qu'i porton a mort d'eunna lénga son moué, ma caje jamé l'an a qué vére avó a lénga méma. Tan pé ése quiér : non abandona pa eunna lénga perquè a l'é pa béla ou a l'é maléna a prèdjé ; pitouch perquè y é son d'atre léngue qu'i sémbion pi « émportante » é qu'i préndon o iour pouvouèr di sot, da polétécca é dé eunna queulteurra dominanta.

L'é parì qué cahcùn l'a pensà dé doné véa a douch site énternet dédià fran i léngue a reuchca, pa mae pé controlé a salutte di léngue vents ou mondo, ma co pé documenté é, donca, pé vardé le léngue ménatsà.

O premì site, Languages in danger, l'é finantsià dé l'Unión éouropéenna vents ou projet INNET. Dévents sé troon d'échtremèn dé rétchertcha, dé matériél, dé carte éntérattive qu'i poon ése impià dé y ehcole é di tchertcheur. L'objetif dou projet l'é fran dé pousé a mouhtré a diversité lénguéstécca.

O sécòn site, The endangered languages project, l'at ichtà béttà én pi pé Google, én collaboratsión avó o First Peoples' Cultural Council canadièn é a Eastern Michigan University. L'é un caro virtuel douque tsi qu'i prèdjon dé léngue « rére » é tsi qu'i sé baton pé ié vardé poon troé eunna réndja dé rézourse : rétchertche lénguéstécque, lièn vers dé émportante banque dé énformatsión, posibilité dé partadjé dé documèn, ma co dé echpériéntse é dé cognichéntse.

Ou mentén di 3000 léngue ménatsà qu'i sé troon so o site, y é co o nohtro patoué qué, sélòn o Language Endangerment Index (LEI) dèi fran ésé vu comme eunna lénga a reuchca...

Contat

http://languagesindanger.eu/

http://www.endangeredlanguages.com/