Va i contenù preunsipal
Va i fon de la padze
Réjón otonoma Val d'Ousta
Patoué
Français
Italiano
Patoué
Lo site di Francoprovansal
eun Val d'Ousta
Clloure
Francoprovansal
Lo francoprovensal
Pasó, prézàn, futur
Atlas di patoué valdotèn
Lo dzargo
Bibliografia
Le conte de patoisvda
Queulteura
Idantitó queulterella
La Fisella
La Fèira de Sent-Oo
Litérateura é oteur
Léjandéro é littérateura populéra
Mezeucca
Téatro eun patoué
Toponimo eun Val d'Ousta
Planète
Dichonéro
Nen saì de pi
Dichonéo pe quemeun-e
Apprende
Mèinoù
Grafiya
Minicourse Tchatté eun patoué
Grammére
Eizersicho Icoula Populéra de Patoué
Lo patoué i buró
Manuel di bon uzadzo
Eunterféranse, eumpreun, calque
Néolojisme
Fasón de diye
Non de batéì
Trézor de teste
Moutré
Eundicachón jénérale pe le-z-eunségnàn
Eunstremèn didatteucco
Publicachón
Promochón
Sauvegarder, Cultiver, Valoriser
Concoù Cerlogne
Icoula Populéra de Patoué
Bulleteun
Patoué a l'icoula
Fita eunternachonala di patoué
Assosiachón
Atre inisiative
Guetset
Tsertsa
Chédre ioù tsertsì
Pertot
Deun lo dichonéo
Deun le teste eun patoué
Dichonéo
Contenù di site
Multimédià
Teste eun patoué
Documàn
Aqueuille
/
Dichonéro
/
Dichonéo pe quemeun-e
/
Caa
Patoué de Caa
Allì a la lettra
a
Allì a la lettra
b
Allì a la lettra
c
Allì a la lettra
d
Allì a la lettra
e
Allì a la lettra
f
Allì a la lettra
g
Allì a la lettra
h
Allì a la lettra
i
Allì a la lettra
j
Allì a la lettra
k
Allì a la lettra
l
Allì a la lettra
m
Allì a la lettra
n
Allì a la lettra
o
Allì a la lettra
p
Allì a la lettra
q
Allì a la lettra
r
Allì a la lettra
s
Allì a la lettra
t
Allì a la lettra
u
Allì a la lettra
v
Allì a la lettra
w
Allì a la lettra
x
Allì a la lettra
y
Allì a la lettra
z
537 Mot pe la lettra "
D
"
dibarachà (dibarachì)
v part
Fransé:
débarrassé (débarrasser)
Italièn:
sparecchiato (sparecchiare)
dibarachì
v eunf
Fransé:
débarrasser
Italièn:
sparecchiare
dibattì (dibattre)
v part
Fransé:
fouetté (fouetter)
Italièn:
sbattuto (sbattere)
dibattre
v eunf
Fransé:
fouetter
Italièn:
sbattere
dibéndì
v eunf
Fransé:
débander
Italièn:
sbendare
dibéndoù (dibéndì)
v part
Fransé:
débandé (débander)
Italièn:
sbendato (sbendare)
dibotchà (dibotchì)
v part
Fransé:
débouché (déboucher)
Italièn:
stappato (stappare)
dibotchì
v eunf
Fransé:
déboucher
Italièn:
stappare
dibouélì
v eunf
Fransé:
abîmer
Italièn:
rovinare
dibouéloù (dibouélì)
v part
Fransé:
abîmé (abîmer)
Italièn:
rovinato (rovinare)
diboutoun-ì
v eunf
Fransé:
déboutonner
Italièn:
sbottonare
diboutoun-où (diboutoun-ì)
v part
Fransé:
déboutonné (déboutonner)
Italièn:
sbottonato (sbottonare)
dibrantchà
aj cal
Fransé:
ébranché
Italièn:
sbrancato
dibrantchà (dibrantchì)
v part
Fransé:
ébranché (ébrancher)
Italièn:
sbrancato (sbrancare)
dibrantchì
v eunf
Fransé:
ébrancher
Italièn:
sbrancare
dibrouilloù (dibrouillì)
v part
Fransé:
débrouillé (se débrouiller)
Italièn:
arrangiato (arrangiarsi)
dicaoudre
v eunf
Fransé:
découdre
Italièn:
scucire
dicaouzì
aj cal
Fransé:
décousu
Italièn:
scucito
dicaouzì (dicaoudre)
v part
Fransé:
décousu (découdre)
Italièn:
scucito (scucire)
dichounéo
n m
Fransé:
dictionnaire
Italièn:
dizionario
dicllarì
v eunf
Fransé:
déclarer
Italièn:
dichiarare
dicllaroù (dicllarì)
v part
Fransé:
déclaré (déclarer)
Italièn:
dichiarato (dichiarare)
dicllì
v eunf
Fransé:
incliner
Italièn:
inclinare
dicllo
aj cal
Fransé:
incliné
Italièn:
inclinato
dicllo
n m
Fransé:
pente
Italièn:
pendio
diclloù (dicllì)
v part
Fransé:
incliné (incliner)
Italièn:
inclinato (inclinare)
dicoadjà
aj cal
Fransé:
découragé
Italièn:
scoraggiato
dicounflì
v eunf
Fransé:
dégonfler
Italièn:
sgonfiare
dicourdì
perifraze verballa
Fransé:
sortir les vaches de l’étable pour la première fois au printemps
Italièn:
condurre le mucche fuori dalla stalla la prima volta in primavera
dicoutì
v eunf
Fransé:
démêler
Italièn:
districare
dicoutoù (dicoutì)
v part
Fransé:
démêlé (démêler)
Italièn:
districato (districare)
dicriette (dicriye)
v part
Fransé:
décrit (décrire)
Italièn:
descritto (descrivere)
dicriye
v eunf
Fransé:
décrire
Italièn:
descrivere
dicté
n f
Fransé:
dictée
Italièn:
dettato
didjoùn
n m
Fransé:
petit déjeuner (déjeuner)
Italièn:
colazione
didzalì
v eunf
Fransé:
dégeler
Italièn:
disgelare
didzaloù (didzalì)
v part
Fransé:
dégelé (dégeler)
Italièn:
disgelato (disgelare)
didzernì
v eunf
Fransé:
dégermer
Italièn:
togliere i germogli
didzernoù (didzernì)
v part
Fransé:
dégermé (dégermer)
Italièn:
.
difà
n m
Fransé:
défaut
Italièn:
difetto
difèichà (difèichì)
v part
Fransé:
débandé (débander)
Italièn:
sbendato (sbendare)
difèichì
v eunf
Fransé:
débander
Italièn:
sbendare
difendì
aj cal
Fransé:
défendu
Italièn:
proibito
diféndì
aj cal
Fransé:
interdit
Italièn:
vietato
diféndì (diféndre)
v part
Fransé:
défendu (défendre)
Italièn:
difeso (difendere)
diféndì (diféndre)
v part
Fransé:
défendu (défendre)
Italièn:
vietato (vietare)
diféndì (diféndre)
v part
Fransé:
empêché (empêcher)
Italièn:
impedito (impedire)
diféndì (diféndre)
v part
Fransé:
interdit (interdire)
Italièn:
vietato
diféndre
v eunf
Fransé:
interdire
Italièn:
vietare
diféndre
v eunf
Fransé:
empêcher
Italièn:
impedire
Padze présédanta
1
2
3
Padze
4
5
6
7
Padze suivanta
Dichonéro
Nen saì de pi
Dichonéo pe quemeun-e
Torna i sondzón de la padze